Ska USA ansluta sig till EUs inre marknad?

Något är i görningen. EU förhandlar med USA om ett frihandelsavtal inför 2015 och den enda jag har sett hittills som regelbundet tar upp frågan här i Frankrike är ledaren för Parti de gauche (Vänsterpartiet) Jean-Luc Mélenchon. Jag har nedan översatt en kommuniké från onsdagen (Mélenchon har en välfylld blogg, inlägget med kommunikén på franska finns här). Kanske föranledde kommunikén ett utspel under torsdagen där ansvariga ministern Nicole Bricq kräver att kulturen och audiovisuella området undantas (enligt notis på euobserver.com, här).

President Obama tog upp frihandelsavtalet i sitt senaste State of the union-tal när han berörde förhållandet till Europa. Om jag inte minns fel var det den enda frågan som handlade om Europa i talet.

På Europaportalen skriver Piratpartiets EU-parlamentariker Christian Engström att det kritiserade ACTA-avtalet om upphovsrätt och reglering av internet ingår i förhandlingarna. Hans artikel finns här. 

Mélenchon har en radikal hållning och protesterar skarpt, själv vet jag egentligen för lite om projektet för att ta ställning. Inte ens Wikipedia har särskilt mycket att säga (på engelska här, och franska här). Men det tycks inspirerat av EUs fyra friheter, det vill säga fri rörlighet för varor, tjänster, personer/arbetare och kapital.

Handel är förvisso positivt - under förutsättning att den inte krockar med andra, viktigare värden som demokrati, välfärd och miljö. Debatten om externaliseringen av vissa kostnader som inte tas med i beräkningen av handelns förtjänster har ju pågått ett bra tag.

Att den internationella handeln, i globaliseringens tidevarv, inte kan fortsätta i exakt samma fotspår som tidigare är knappast ett kontroversiellt påstående. Om dess destruktiva effekter (med eller utan prislapp) överstiger samhällsnyttan borde handeln ses över i grunden. 

I ljuset av det är det transatlantiska frihandelsprojektet en alldeles för viktig fråga ur demokratisynpunkt för att bli en sak enbart mellan teknokrater, diplomater och ministrar bakom stängda dörrar.

Här är kommunikén:

Kommer regeringen Ayrault att sälja ut Frankrike till USA?

Förslaget till frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater utarbetas i det fördolda. Den Stora Transatlantiska Marknaden står just nu på dagordningen inför ett möte med europeiska handelsministrar, för Frankrikes del ministern Nicole Bricq. Ett definitivt beslut om EU-kommissionens mandat ska tas den 14 juni. Det är hemligstämplat.

Aldrig talade presidentkandidaten Hollande om ett sådant projekt i valkampanjen. Aldrig har det franska parlamentet fått möjlighet att debattera det. Det är ett oacceptabelt angrepp på det franska folkets självbestämmande. Fru Bricq har emellertid sagt: “man kan inte vara annat än för” projektet. Med vilken rätt säger hon det? Projektet är en katastrof ur flera aspekter; ekonomiskt, socialt, finansiellt, kulturellt, för jordbruket, hälso- och sjukvården. Amerikaniseringen (“atlantisme”), liberalismen och auktoritetstron är mer än någonsin doktrinen i Europeiska unionen och för de regeringar som godkänner projektet. Frankrike måste motsätta sig projektet som är förödande för dess egen och Europeiska unionens självständighet.