Gårdagens dödskjutningar på en skola i
Toulouse innebär att presidentvalskampanjen tillfälligt tar en paus ett par
dagar. Kandidaterna har ställt in valmöten och mediaframträdanden. Från och med
gårdagens publicering av de godkända kandidaterna går presidentvalet dessutom
in i en ny fas. Då måste nämligen media ge lika stort utrymme åt var och en,
vilket gör att de små partiernas kandidater får större uppmärksamhet.
CSA, den ansvariga myndigheten, har emellertid meddelat att kandidaternas
uttalanden med anledning av skol-attentatet inte räknas in i mediatiden. Enligt
lagstiftningen som reglerar kandidaternas medianärvaro omfattas radio- och tv,
men ej den skriftliga pressen och ej heller parlamentets egen tv-kanal.
Vilka är då kandidaterna, som har lämnat in
minst 500 godkända underskrifter från förtroendevalda (se om systemet med
underskrifter i mitt tidigare inlägg). De är tio till antalet. Det är UMPs
Nicolas Sarkozy, socialistpartiets François Hollande, Nationella frontens Marine Le Pen, mittenpartiet
Modems François Bayrou,
vänsterfrontens Jean-Luc Mélenchon, Europe-Ecologie/ De grönas Eva Joly,
extremvänsterns Philippe Poutou (Nouveau parti anticapitaliste) och Nathalie
Arthaud (Lutte ouvrière), Nicolas Dupont-Aignan, borgerlig gaullist och Jacques
Cheminade, en udda kandidat, vänstergaullist, som ställer upp för andra gången.
Antalet kandidater är mindre än både 2002 och 2007.
Alla räknar med att François Hollande och Nicolas Sarkozy går vidare till den
andra omgången även om minnet från 21 april 2002 finns i bakhuvudet. Då slogs
socialisternas Lionel Jospin ut av Nationella frontens Jean-Marie Le Pen redan
i första omgånen. Le Pen ställdes sedan mot Jacques Chirac i andra omgången.
Chirac vann med sovjetiska siffor, drygt 80% eftersom många socialister röstade
på den borgerlige Chirac mot Le Pen.
Däremot kan första omgångens fördelning av
röster på de mindre kandidaterna spela roll för mobiliseringen av vardera läger
inför andra omgången. François Hollande vet att de
flesta av Jean-Luc Mélenchons väljare kommer rösta på honom, samtidigt får
Mélenchon inte bli för stor, då riskerar nämligen Hollande att få färre röster
än Sarkozy i första omgången vilket vore ett symboliskt bakslag.
Frågan är också hur skol-attentatet kommer att påverka kampanjen. Kommer det att lyfta upp frågor om otrygghet och kriminalitet, vilket normalt sett gynnar högern? Eller kommer viljan till enighet och respekt för olika folkgrupper och minoriteter att gynna socialisten Hollande? Han har tidigare kritiserat Sarkozy för att splittra landet och vända grupper mot varandra i sin jakt på Nationella frontens sympatisörer.
Justitiepalatset i Brest. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar