Sarkozy förnekar också att miljardären och arvtagerskan till L’Oréal, Liliane Bettencourt, skulle ha gett frikostiga bidrag utöver vad lagen tillåter. Den affären har varit en lång följetong och kostat en minister jobbet (Eric Woerth, som också var partikassör för UMP). Sarkozy har till Le Monde förnekat oegentligheter och försökt rikta uppmärksamhet på korruptionsskandaler i Francois Hollandes socialistparti. Ledande företrädare i Nord-Pas-de-Calais i norr och i Marseille i syd är under utredning för ekonomiska oegentligheter.
Med tanke på denna och andra kopplingar till överklassen är det vågat av Sarkozy att framställa sig som folkets kandidat. Han vänder sig ofta till ”le peuple de France”, det franska folket, och den ”tysta majoriteten”. Vad jag vet är användningen av ”folket” en ny sak. Vanligtvis brukar kandidaterna vända sig till ”les Francaises et les Francais”, fransyskorna och fransmännen. Min tolkning är att denna semantiska glidning är ytterligare ett led i Sarkozys försök att vinna Nationella frontens väljare. Anklagelserna om korruption är dock ett av Marine Le Pens starka kort när hon utmålar sig som kandidat mot etablissemanget.
 |
En annan anti-etablissemangskandidat som
tjänar på korruptionsanklagelserna mot
de stora kandidaterna; vänsterns
Jean-Luc "Robin Hood" Mélenchon!
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar