Kraftigt förkyld och med sömnsvårigheter har jag
stigit upp tidigt denna lördag. Grannarna på andra sidan gården festar
fortfarande. Jag passar på att dricka en kaffe, prata med katterna och läsa några
artiklar på Le Mondes hemsida mellan hostattackerna. Den första handlar om hur
de franska socialisterna och Francois Hollande har skärpt sin
invandringspolitik inför valet imorgon. Under valrörelsen
gjorde socialisterna allt för att tvätta bort stämpeln som alltför positiva
till invandring. En triangulering à la francaise? Opinionen har bedömts vara sådan att en annan inställning hade äventyrat valsegern på söndag. Artikeln på franska finns här.
En annan artikel handlar om Nicolas Sarkozys misslyckande,
skriven av filosofen Yves Charles Zarka. Det handlar om fyra saker.
1. Sarkozy har närmat sig extremhögern och därmed ”republikaniserat”
dess politik, dvs tagit in den från extremismens kyla.
2. Han ville vardagliggöra presidentmakten och föra den närmare folket men sänkte dess värdighet, och därmed statens värdighet i folkets ögon. Med ständig kommunikation och PR, hyperaktivitet
på alla fronter och en personlig stil som stuckit i ögonen på folk har känslan för
allmänintresset försvunnit.
3. Hyperaktiviteten har också brutit mot några av
republikens grundläggande värden, som maktdelningen mellan presidenten,
regeringen, parlamentet och rättsväsendet. Om den exekutiva makten är total,
blir dess ansvar också totalt. Den allmänna opinionen har därför varit extra
hård mot Sarkozy som inte lyckats hålla vallöftena från 2007, t ex minskad
arbetslöshet och avskaffande av hemlösheten.
4. Den sista punkten handlar om rättfärdigandet av
de superrika, höga löner och ”gyllene”
fallskärmar för att behålla kompetens i landet. Därför har
Sarkozy sig själv att skylla att han fått etiketten ”de rikas president” av
folket som reagerat mot de ökande skillnaderna mellan rika och fattiga.
Artikel sammanfattar
huvuddragen i sarkozysmen. Ta tex punkten tre ovan, om maktdelning. Hur har
tidigare presidenter (Mitterrand och Chirac) kunnat bli omvalda? En anledning
är att presidenten tidigare suttit i sitt elefenbenstorn i Elyseepalatset och
låtit regering och premiärminister ta smällarna. Har det blåst ordentligt har
de bytt premiärminister. Sarkozy har vänt på ordningen och
degraderat premiärministern till en simpel underhuggare. Så har också han behållit
den omtyckte Francois Fillon under hela mandatperioden.
Sarkozy var en sentida, fransk Reagan/Thatcher och timingen
kunde inte varit sämre för honom; han valdes 2007 på ett marknadsliberalt credo
och löften om reformer och förändringar. Från och med 2008 tvingades han istället hantera finanskrisen på heltid. Om krispolitiken förhindrat Frankrike från Greklands och Spaniens öde har den saknat övertygande insatser för nya jobb och
företagande, ett bättre skattesystem och minskade klassklyftor. Lägg därtill de
fyra punktera ovan och voìla, du har Sarkozys politiska testamente.
Filosofen avslutar artikeln med ett villkorat ”lycka till
Francois Hollande”. Det kommer snabbt att vara möjligt att bedöma om vallöftena
genomförs och de höga förväntningarna infrias. Politikernas exemplaritet? Med tanke
på att socialistpartiet kommer behärska alla administrativa nivåer och partiets
tidigare korruptionshistorier finns mycket att leva upp till. Men ännu
viktigare är huruvida verkliga reformer kommer genomföras för att
återindustrialisera landet och skapa jobb eller om det bara blir ytliga
lagstiftningsåtgärder.
Artikeln, på franska, finns att läsa här.
Ps. Författningsdomstolen har överraskande upphävt brottet ”sexuellt
ofredande” pga oklarheter i lagtexten. Alla pågående rättegångar upphävs.
Justitieministeriet uppmanar ändå drabbade att polisanmäla men under andra
brottsrubriceringar innan lagtexten setts över. Man får verkligen hoppas att det inte dröjer
länge trots valtiderna.
Dagens ord: Gavroche.
En fiktiv karaktär i Victor Hugos
Misérables, urtypen av 1800-talets gatunge i Paris. På engelska Wikipedia:
 |
| Kulturhuset Centre Pompidou i Paris, namngiven efter presidenten Georges Pompidou. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar