Det här är mina
intryck efter kvällens drabbning. Hollande hade en
betryggande ledning i opinionsmätningarna att försvara och framstod som påläst,
rapp i svaren och presidentlik där han satt rak i ryggen mitt emot Sarkozy. Men
också arrogant, undflyende och ibland motsägelsefull. Ett typiskt uttalande; ”avbryt
mig inte, jag gör det inte när ni talar”. Det gjorde han visst, flera gånger. Sarkozy
framstod energisk men ofta trängd och besvärad, lutande mot bordet och med sitt
vanliga ticks att ”hoppa” med axlarna. Många i partilokalen härmade roat..
Trots grovt språkbruk lyckades han inte komma åt Hollande som svävade en bit
ovanför och alltid gav svar på tal, vasst men elegant. Socialisterna i Brest var övertygade om vem som vann debatten..
Hollande inledde med
tal om att ena istället för att så splittring, bland annat med tanke på att
Sarkozy den 1 maj anordnat ett konkurrerande massmöte och talat om ”riktigt”
arbete och ”riktiga” arbetare (med klang från den nazivänliga Vichyregimen). Sarkozy
menade att han lyckats genomföra reformer utan våldsamma reaktioner och beklagade
sig över den hatkampanj han varit utsatt för där han till och med jämförts med
Hitler. ”Monsieur Sarkozy, ni får svårt att
framstå som ett offer”, svarade
Hollande.
Jobb och ekonomi. Socialisten kritiserade den ökade arbetslösheten
och vill att sparkapital investeras i företagen via en offentlig bank, att arbetsgivaravgiften för unga sänks samtidigt som en äldre får behålla sin anställning och att EU skaffar sig en tillväxtmål. Sarkozy försvarade sig; i Frankrike
har arbetslösheten ökat mindre än i andra länder under krisen. Företagen har
fått lägre skatter, arbetsgivaravgiften har sänkts och arbetslösa ska erbjudas
yrkesutbildning. På tiden! Ironiserade Hollande med hänvisning till att Sarkozy befunnit sig i
maktens högsta boningar i 10 år men skyller ifrån sig misslyckanden.
Hollande har dock problem med exemplet Tyskland; å ena sidan anklagar han Sarkozy för att
Frankrike halkat efter och inte följt i Tysklands fotspår (sänkta löner och socialförsäkringar osv) å andra sidan kritiserar han Sarkozys tyskinspirerade
förslag (höjd moms, företagsavtal om möjlighet till lönesänkningar och deltidsarbetslöshet vid
lågkonjunktur i syfte att rädda jobb).
Förslagen för ökad
köpkraft; Hollande ville reglera el-, gas-, vatten- och
bensinpris samt höja barnbidraget med 25% till hösten. Sarkozy försvarade de
skattefria övertidstimmarna som gett ökade inkomster för 9 miljoner
arbetstagare och som Hollande lovar beskatta igen samt kritiserade hårt prisregleringarna; ”det är konsumenten
som såklart får betala för er demagogi!” utbrast han.
Statsskuld, sifferexercis och jämförelser med andra länder. Hollande menade att Sarkozy ökat statsskulden och sänkt de rikas skatter. Presidenten i sin tur anklagade Hollande för att vara en ”lögnare” då han hävdat att Sarkozy avskaffat förmögenhetsskatten (de skatteförändringar som genomförts under mandatperioden har inneburit att höga löner har beskattats mer och förmögenheter mindre). Statsskulden berodde enligt Sarkozy på strukturella orsaker och finanskrisen och han efterlyste Hollandes besparingsprogram. Sarkozy påpekade vidare att Hollande inte kan beskylla honom för att
sänka skatter eftersom bara Sverige har högre skatter än Frankrike! Hollande
svarade ungefär att "jo, det kan jag
visst, för du har både sänkt skatter för de rika och höjt den för alla andra!"
EU och euron.
Hollande vill förhandla fram en tillväxtdel i europakten (om minskade
underskott). Vidare vill han införa euroobligationer (göra statsskulderna till
en EU-skuld), stärka strukturfonderna och införa en finansskatt. Sarkozy
menade att euroobligationer är att ta över statsskulden för Grekland och andra
problemländer och att de andra förslagen redan är genomförda samt att han
lyckats få Europeiska centralbanken att agera i krisen i strid
med fördragen (som svar på Hollandes anklagelse att han vikit sig för
Angela Merkel som varit skeptisk till en mer EU-keynesiansk agenda).
Invandring/integration.
Hollande pressade Sarkozy på frågan om utomeuropeiska invandrares rätt att rösta
i lokalval och den koppling högerkandidaten gör mellan islam, invandring och ”tensions
communautaires” (spänningar mellan olika etniska och religiösa grupper) för att motivera sitt
motstånd mot förslaget. Sarkozy svarade att han vill ha en fransk islam, inte islam i Frankrike och inga speciella tider i badhusen eller halal-kött i skolbespisningen. Socialisten menade att han inte kände till några sådana krav från franska muslimer och utlovade en folkomröstning i frågan om han inte får en tillräcklig parlamentarisk majoritet för att ändra konstitutionen.
Kärnkraft.
Sarkozy kritiserade hårt socialistpartiets deal med de gröna om att minska på
kärnkraften. Hollande hänvisar dock till sitt eget program (han vill sänka
kärnkraftens andel av elproduktionen från 75% till 50% till 2025 samt under
kommande mandatperiod stänga en reaktor, i Fessenheim) och sade sig inte vara bunden av parti-överenskommelsen.
Vilken sorts
president? Sarkozy inledde; presidenten ska vara engagerad, ta beslut när
det krävs, ta ansvar och vara erfaren. ”jag föreslår en ny fransk
tillväxtmodell” och ”jag har gett allt, men inte lyckats med allt”. Han kritiserade den tidigare socialistiske premiärministern Jospins ”vi kan inget göra” med anledning av fabriksnedläggelsen i Vilvoorde för ett antal år sedan. Hollande räknar upp sexton förslag genom att inleda med ”Jag, som republikens
president…” Det handlade om en opartisk och korruptionsfri statsledning: ”...kommer
inte utse public service-chefen", "…kommer se till att rättsväsendet är oberoende" "…vara exemplarisk ”. I själva verket var det sexton anklagelsepunkter mot Sarkozys
excesser. Presidenten attackerar ironiskt; "jag, jag, jag".. och ”ni har hållit ett vackert tal, man blir
tårögd”. Sen anklagade de varandra för hemliga möten i fina salonger och favoritism. Sarkozy sade sig inte vilja få morallektioner från
Dominique Strauss-Kahns parti.. ”men det var inte jag som utsåg honom till
IMF-chef” , replikerade Hollande.
I ett avslutande inlägg
uppmanade Hollande väljarna att bedöma Sarkozy utifrån resultatet av hans
politik; arbetslöshet, invandring, otrygghet.. Och Sarkozy vände sig till alla
fransmän, inklusive Marine Le Pens väljare som vill ha trygghet och gränser och liberalen Francois Bayrous väljare som vill ha budgetbalans.
Sammanfattning. Det
var som om Sarkozys alla dundrande anklagelser från valmötena fungerade sämre i
en tv-studio inför en Hollande som inte lät sig gäckas. Debatten avrundar en
valrörelse med ombytta roller där den sittande presidenten framstått som utmanare
och där oppositionens kandidat ridit på anti-sarkozysmen utan att själv behöva
stå för slagen under bältet. Det hindrar inte att ansvaret för nederlaget är
Sarkozys eget. Hans politik är kanske inte så katastrofal som Hollandelägret
vill göra gällande, men långtifrån tillräcklig på viktiga områden som jobben,
ekonomin, välfärden.
 |
| Studentföreningen UNEF uppmanar på en affisch ungdomar att rösta i presidentvalet |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar