Midsommarmusik, busskort och lokalpolitik

Det svenska midsommarfirandet har ingen direkt motsvarighet i Frankrike men helgen bjöd iallafall på fête de la musique, musikfesten. Därav den lite krystade rubriksättningen.. Jag gjorde ärenden på stan igår och hade inte tid att lyssna på blåsorkestern som spelade i ett gathörn men några inspirerade lördagsflanörer dansade med musikanterna.

Istället passade jag på att skaffa ett nytt buss- och spårvagnsskort i en kampanjbuss vid torget. Det laddades med fem resor och sen kommer jag att betala månadsvis för det jag reser genom att det dras från bankkontot. Praktiskt och lite billigare än en vanlig biljett.    

I Brests lokalpolitik formerar sig partierna inför nästa års kommunval. Högerblocket drar åt olika håll på både nationell och lokal nivå. I fredags meddelade Bernadette Malgorn att hon kandiderar till borgmästare oavsett om hon får UMPs stöd eller inte. Hon är gruppledare för högeroppositionen i Bretagnes regionfullmäktige och tidigare prefekt (motsvarande en svensk landshövding). Social gaullism och kristdemokrati är hennes ideologiska ledord (Ouest-France).

Det är en överraskning eftersom Laurent Prunier, en yngre fastighetsmäklare och ledare för UMP i Brest, har haft tydliga ambitioner att kandidera. Han verkar ha en stark ställning i partihierarkin och kan bli UMPs officielle kandidat och därmed Malgorns konkurrent om högerväljarna. Resultatet kan alltså bli en splittrad höger mellan Malgorns mittenprofil och Pruniers tydligare högerprofil. För att inte nämna Front national som utmanar dem båda.

Socialisterna har på måndag en formell medlemsomröstning. Formell, för det finns bara en kandidat, François Cuillandre, borgmästare sedan 2001. Brest, militärstaden med u-båtsbasen,  har som resten av Finistère och Bretagne svängt från social konservatism och katolicism till socialdemokrati. Många ledande socialister från Bretagne finns i Frankrikes högsta ledning som ministrar eller presidentförtrogna.

Men i lokalpolitiken spelar nog andra saker större roll, som kulturevenemangen, den nya spårvägen och andra stadsprojekt och högerns splittring. Och de sociala frågorna förstås. Nu har jag ju socialisterna makten på alla nivåer, lokalt, regionalt och nationellt i princip hela landet. Medan svekdebatten och missnöjet sjuder på nationell nivå kanske socialisterna står emot bättre på lokal nivå och kan minska förlusterna i valen nästa år. Vi får väl se.

Isåfall följer de ett mönster i många länder med en vänster som går bra lokalt men som har svårt att vinna val nationellt.

Skärmdump Ouest-France.